Pepparkakor var också något nytt för mig och nej, jag bakade inte pepparkakor i juli. Pepparkakor var inte alls som lussekatter. De smakade konstigt och av någon anledning tyckte jag att det sved på tungan när jag åt pepparkakor så det lät jag bli. Numera svider det inte längre på tungan och jag tycker nu att pepparkakor är helt ok men det slår inte lussekatter. Inte på långa vägar. Men som sagt, jag tackar inte längre nej när någon bjuder mig på en pepparkaka eller två och jag älskar att doppa dem i kaffet. Risgrynsgröt tyckte jag var lite konstigt att man i Sverige förknippade med jul. I mitt hemland äter man risgrynsgröt som en helt vanlig efterrätt dock utan kanel vilket jag verkligen älskar och ja, det händer att jag gör risgrynsgröt då och då, även mitt i juli, med kanel och allt och det kommer jag att fortsätta att göra.

Många har frågat mig vad jag tycker om lutfisk och jag kan väl inte säga att det är min favoriträtt men egentligen så smakar fisken i sig inte så mycket. Smaken ligger ju mestadels i såsen tycker jag. Jag har inget emot lutfisk utan anledningen till att jag inte äter det är egentligen en helt annan, nämligen att jag har svårt för konsistensen. Jag har överlag svårt för allt som är ”dallrigt” så det är den största anledningen till att jag undviker lutfisk i den mån det går. Men när det var min första svenska jul så kunde jag ju inte direkt tacka nej när min sambos mormor lade upp en så stor portion på min tallrik att det nästan var omöjligt att äta upp det även om jag hade tyckt om det men jag var ju tvungen att smaka men jag åt däremot inte upp allt.

Är det något som jag verkligen förknippar med svensk jul (förutom Kalle Anka) så är det lussekatter som jag tycker så mycket om. Jag bodde fortfarande på flyktingförläggningen när jag för första gången fick smaka på dessa gula, otroligt goda bullar som konstigt nog inte hade något med några katter att göra alls. Det måste ha varit i samband med jul som detta hände men det var bara det att jag inte såg den här kopplingen och alltså inte förstod att lussekatter var något som hörde ihop med jul. I och med att jag inte förstod riktigt att man åt lussekatter bara till jul så gjorde jag verkligen bort mig en gång då jag i juli bakade lussekatter vilket mina grannar tyckte var konstigt och jag förstod inte varför förrän långt senare. Men det var hur som helst väldigt gott även på sommaren och jag skulle verkligen kunna äta lussekatter när som helst.

När man säger jul så tänker man på en hel del olika saker och man tänker då på kanske tomten eller julklapparna eller snö eller julgranen som man ska klä och huset som ska pyntas och så vidare. Men det som jag tror att många tänker på i alla första hand när de tänker på jul är ju faktiskt maten. Oavsett om man har hur många julklappar som helt och oavsett om det är en massa snö ute och om man har klätt granen perfekt så skulle ju julfirandet inte vara ett julfirande utan den ”rätta” maten. Vad som är rätt man eller inte är ju lite olika från familj till familj. Det finns ju en del saker som skiljer sig beroende på var i landet man bor och sedan finns det en del saker som alla äter. Så jag kommer nedan att skriva mycket om mat eftersom jag anser att det är en stor del av julfirandet.

Det är intressant det här med julfirande och i synnerhet när man tittar på hur julfirandet ser ut i olika länder. Visst finns det saker som skiljer sig åt men det finns också väldigt många saker som är lika och kanske är likheterna fler än skillnaderna? Det är så intressant att veta att det finns så många likheter kring en fest trots att man bor i helt skilda delar av världen. Hur eller hur så är det alltid intressant tycker jag att fråga och läsa på om olika traditioner, inte bara jul, för att se hur folk firar olika saker. Det här är ju ett ämne som alltid kommer att vara intressant att diskutera oavsett vilket land man kommer från eller från vilken kultur man kommer från eller vilket religion man tillhör. Det är verkligen ett ämne som är gränsöverskridande. Jag hoppas att jag aldrig tröttnar på att informera mig om så här intressanta saker.

Något som skiljer sig en del mellan Sverige och mitt land har att göra med julklappar. Inte julklapparna i sig för det får man även i mitt land precis som i Sverige. Men i Sverige är det ganska vanligt att barn skriver önskelistor innan jul vilket man inte gör i mitt hemland utan där får man helt enkelt vänta och se vad det är för julklapp som man får. Nu vet jag ju att det här fenomenet med att ha önskelistor inte är något som kanske hör till julen i sig på det sättet eftersom man faktiskt kan skriva önskelistor när man fyller år och så också men eftersom det är vanligt förekommande just i samband men jul också så tänkte jag att jag skulle ta upp det här. Jag undrar när man började med det här med önskelistor egentligen. Jag vet faktiskt inte så det får jag kolla upp och se om jag hittar någon information om.

Jag skrev ju i det förra inlägget att jag kände till en del av de svenska jultraditionerna och en av dessa traditioner är ju naturligtvis Kalle Anka. Jag visste att man tittade på det men så mycket mer ön så visste jag inte. Så den här traditionen, att titta på Kalle Anka, gjorde vi naturligtvis i min sambos familj när jag firade min allra första svenska jul. Året därpå, 2001, var det dags för min nästa svenska jul och klockan tre som brukligt samlades alla framför TV:n och det var alltså dags för Kalle Anka. Vi började titta och efter cirka fem minuter knuffade jag lite lätt på Hasse för att få hans uppmärksamhet och viskade med stor förvåning i rösten: ”Men, det är ju samma program som vi såg förra året!” Komiskt nog hade jag inte insett att det var samma program man tittade på varje år.

Under min uppväxt i mitt hemland har jag alltså både firat katolsk jul som firas den 25 december och serbisk-otrtodox jul som firas den 7 januari så jag har alltså varit med om en hel del olika jular men den protestantiska svenska julen var alltså något nytt för mig. Min första svenska jul firade jag när jag blev tillsammans med min sambo år 2000. Jag var så nyfiken på hur man firade jul i Sverige och jag var precis som ett litet barn när jag som vuxen skulle vara med på min allra första jul i Sverige med lutfisk, Kalle Anka och allt annat som hör den svenska julen till. Jag hade ju läst och frågar framför allt många människor hur de firade sin jul så jag kände till en del traditioner och så men jag hade inte riktigt någon koll på vad som bara sådant som var gammal tradition och vad som fortfarande praktiserades.

Den stora skillnaden mellan att fira jul i Sverige och att fira jul i mitt hemland har med familjen att göra. I mitt land firar man också jul tillsammans med sin familj på samma sätt som man gör i Sverige alltså men skillnaden är att man inte begränsar julfirandet till att bara omfatta familjen så som man gör i Sverige. I mitt land bjuder man hem folk, grannar, kompisar och alla möjliga som då inte firar jul för att man ska fira tillsammans med dem men det gör man inte i Sverige. Det är en högtid som man bara firar tillsammans med sin familj. Under de åren som jag har bott i Sverige så har jag aldrig blivit bjuden hem till en kompis till exempel när de firar jul. Så den första gången jag firade jul i Sverige var tillsammans med min sambos familj för då var jag ju på sätt och vis en i familjen.

Jag är född och uppvuxen i ett land i östra Europa och där firar inte alla jul eftersom det finns så många olika nationaliteter. Jag hör till dem dem som inte firade jul rent officiellt men egentligen är det så att alla firar allt i ett sådant land. I och med att man har kompisar från olika religioner så innebär det att man alltid är bjuden hem till någon som firar något och jag har firat jul många gånger tillsammans med vänner och bekanta som firar jul. Det var alltid lika roligt, inte för att man som barn förstod varför man firade jul, utan för att det var fest och alla var glada och lyckliga och man fick ju så klart presenter och vilka barn tycker inte om sådana fester då man får presenter? Så det är lite svårt att förklara men jag både firade och inte firande jul om ni förstår vad jag menar.